Lizzieonline ..

Senaste inläggen

Av Lizzie - 20 april 2016 18:30

 är nu efter tre år löst och priset "återfunnet", så alltså lika många år som jag hade erövrat det av Monika Jansson skänkta vandringspriset till Årets Lydnadshund ; lika många år tog det innan jag nu äntligen fått skriva in mej i rullorna.


Alltså tre år i rad erövrade jag lydnadspriset, men första året ( som alltså var 2010 ) skulle jag ju få hämta det på ClubShow sommaren 2011, men det enda som snurrade i mitt ( och/eller mattes ..) huvud då, handlade ju om Lydnads-SM 2011 ( som jag dessutom var både första och hittills enda DP-Springer som lyckats med  bedriften  att kvala in till ) vilket gjorde att vi inte själva var på plats på ClubShow och kunde hämta det fina priset, utan det skulle min uppfödare Ulla Larsson göra.

Men Gammelmatte var av nån anledning inte kvar till prisutdelningen, så vare sig  "buckla" eller pärm hamnade hos oss, och varken matte eller jag tänkte väl nåt mera på det då  ... och inte sen heller för den delen, förrän det nästa år var var dags för resultaten för år 2011, när jag ena veckan fick besked om att jag skulle lämna tillbaka vandringspriset ( som jag aldrig sett skymten av ... ) för att veckan efter få besked om att vi återigen hade "tagit hem det" ...


Vart vandringspriset hade tagit vägen verkade däremot ingen veta, och jag vet att matte försökte forska en hel del, men spåren slutade med att det nog skulle finnas i en bod nånstans i närheten av UpplandsVäsby, men jaja ,,,

en "plåtburk" som man bara ska ha till låns kunde jag väl klara mej lika bra utan, men det hade såklart varit skoj att få skriva in sig i pärmen ...


År 2012 erövrade jag ju återigen Lydnadspriset, och då gjorde matte ytterligare ett försök att få reda på var det där sjuttons priset hade hamnat, men efter att matte pratat med den dåvarande ordföranden och han bara konstaterade att det var flera vandringspris som hade försvunnit, då gav matte helt enkelt upp ...


Man kan väl iaf lugnt påstå att jag avslutade min tävlingskarriär med flaggan i topp, för den hösten hade jag inom loppet av bara några veckor verkligen bevisat att jag minsann inte "bara" var en lydnadsnörd, eftersom jag hade klarat Vattenprovet ( EV tog jag när jag var 14 månader ) klarat Nyb B på jaktprov, ställts i veteranklass med ett CK, tagit mitt femtonde förstapris i Elitlydnad och som grädde på moset fixa ett godkänt resultat i Nyb A på jaktprov på Gotland   


Jag bidrog dessutom med mer än hälften av poängen som gjorde att Kennel Rowntree det året tog hem uppfödarpriset, jag hamnade på en hedrande fjärdeplats på ToppFem-Listan över Årets Springer och tog hem  vandringspriserna i grenarna, Lydnadsprov, Jaktprov och All-Round- Springer på Gävle-Dala SK !!


Så nog tycker jag ju förstås att jag  utan att skryta alltför mycket med fog kan kalla mej just DP -Springer,

fast någon påstod till och med  att MP ( MultiPurpose ) hade passat ännu bättre ... ( Vilket jag såklart blev ännu gladare för   )


Två av  meriterna, som jag såklart är väldigt stolt över, och som jag nog tror är rätt svårslagna i dag, är dels att jag lyckatsmed att passera drömgränsen på 300 poäng i Elitlydnad, och att jag faktiskt lyckades  kvala in till Lydnads-SM , så beträffande båda bedrifterna är jag hittills både första och enda DP-Springer som fixat.


Nåt som både matte och jag  för övrigt är väldigt stolta och glada över, är att vi fått höra att jag gjort så fin PR för vår ras ... ( sånt värmer ett litet ESS-hjärta   och mattes med för den delen skulle jag nog tro   )



Bilden till pärmen för första året ( 2010 ) är den bild som även hamnade på omslaget till Springertidningen när jag hade fixat mitt Lydnaschampionat, och meningen var att den skulle ha hamnat på första sidan, men det blev nåt krångel med formatet så den hamnade på sista sidan istället, ( varpå jag självklart tolkade det som att man sparade det bästa till sist   ) ) men även den bild som rätt bra symboliserar mitt och mattes tänk, nämligen att man ska sikta på stjärnorna om man vill nå trädtopparna, eftersom det nästan ser ut som om jag verkligen svävar ovanför trädtopparna på bilden ...  och det är dessutom den bilden som jag nog tror att är mattes favvobild på mej, eller iaf en av dom  ....

 


Bilden till pärmen för år 2011 blev självklart en från Lydnads-SM, och sååå kul att Monika Jansson som är den som instiftat Vandringspriset i Lydnad både var och kikade på oss på SM:et men även hon tagit bilden till det året ..   Tack Monika !!  Bilden till  år 2012 fick bli en bild som bara symboliserar en glad apportör modell springer som springer   


 


Men för att återgå till "saken" ( Blev visst en lång utläggning där ... hmpf ) så känner jag stor tacksamhet  till både Kerstin Johansson, som kontaktade mej ( Eller njae, hon kontaktade matte ...  ) och talade om att vandringspriset kommit tillrätta och att det dessutom funnits hos den som tog hem det år 2013 ( Fast det var ingen som hade berättat för mej att det hade kommit tillrätta    ) och Camilla Jyrmark, som med sin Molly tog hem det i fjol, eftersom Camilla tyckte att jag skulle få ha det hemma hos mej för att det sen på nästa ClubShow ska lämnas vidare till den som erövrat priset 2015   (  Grattis Åsa Nybäck Nakell ! )


Så här kommer en symbolisk bukett    till både Kerstin Johansson och Camilla Jyrmark från matte och mej !!


// Lizzie   


PS Bifogar en bild från dagens datum oxå det för tre år sedan :-) när vi var ett gäng från UBK som tränade att svänga sina lurviga hos Kenth och Niina Svartberg :-) för inte sjutton har jag slutat träna bara för att lydnadskarriären var över DS

 


Ytterligare ett tillägg ...


Lite lajbans var ju att det just i dag kom upp det här inlägget som ett minne på mattes FB-sida :-) nu när jag äntligen hade fått tummen ur och i går kväll äntligen börjat skriva ner " historien om det försvunna vandringspriset " fast det blev av någon underlig anledning inte klart i går kväll ...

Vilket jag såklart skyller på matte, för hon hade nämligen inte plockat fram bilderna som jag ville ha med ...


För här stod det nämligen nu på Gävle-Dalas hemsida dagens datum för tre år sen :-) så väldans mycket som handlade om just tre år i dag !


GRATTIS!
SE VCh Lp Elit SE LCh Rowntree Ice Lolly "Lizzie"
2013 års Lydnadsspringer, Jaktspringer och Allroundspringer !!



Av Lizzie - 3 februari 2016 13:09

Jag har ju haft synpunkter på att det bara är lilla Knasan ( Numera även kallad Blondie ;-) vilket då alltså inte beror på hennes hårfärg ...   ) som fått hänga med matte på kuliga saker   ... som tex vet jag att hon återigen ska få vara med på en Niinadag i Skojhallen .... och då tyckte jag att det var mer än orättvist att Knasan skulle få följa med till Långhundrahallen ( Där för övrigt " Lydnadsspringergänget " tränade tillsammans ibland tidigare vintrar ... ) varför jag la in en protest förra veckan  ... och se det hjälpte ....   


Så både förra onsdan och i dag har jag alltså återigen fått svänga mina lurviga både bland rallylydnadsskyltar och lite "vanlig lydnad " och matte påstår att jag verkligen "levde upp" vad hon nu menade med det !?!?


Nu är det ju trots allt vissa problem som uppstår ibland eftersom jag inte har nån hörsel kvar, och trots att det mesta går att lösa med handtecken ( som tex fjärrdirigering, eller Zätat ) så finns det vissa saker som inte funkar med teckenspråk i både rally och lydnad, men oj vad skoj att iaf bara få följa med och göra nånting !!!


Nåt som är riktigt klurigt är ronderingen i det nya lydnadsdirigerinsmomentet, ( Som det blir 2017 eller redan från i år på Internationella Elitlydnadstävlingar ) och visserligen är det färdigtävlat för min del, men det hindrar ju inte att det alltid är skoj att testa nånting nytt ...   


Alltså förut hade matte "kommandot" Klara, färdiga SPRING när det gällde rondering ( ibland tävlade matte och jag, och gissa vem som oftast vann ..    ) och för att jag skulle springa och ställa mig bakom en kon, så sa hon faktiskt bara just Kooooooonen !!!

( Lite problematiskt nu när Lizzie inte hör, och det hjälper inte att det är en större kon vid ronderingen än vid vanliga konskick ... men jaja, det spelar ju egentligen ingen roll att vi inte kan få till hela momentet på rätt sätt, huvudsaken är faktiskt bara att Lizzie får ha lite skoj som omväxling mot alla veterinärbesök och trassel med både öron och urinvägar senaste åren, och att Lizzie njuter av att " få jobba " går inte att ta miste på   , mattes anm  )

Så både förra onsdan och i dag tränade Ztella, som är  Margareta Skaarets pumi,  och jag på både just rally och det nya dirigerinsmomentet plus "fjärren " och Zätat, samt lite vanlig "lydnad "   

Jag ska se om jag kan hitta nån skiss på det där momentet, så är det lättare att förklara hur det hela ska gå till, och ifall matte hade kommit ihåg att ta med kameran, så hade jag nog kunnat visa vilka delar av momentet som jag faktiskt behärskar ...    


Hittade en skiss !!

 

Man ställer alltså upp vid startpunkten, springer sen 20 meter rakt fram och rundar där en stooor kon, för att efter ca 5 meter ( tror jag det är ... ) stoppas för att sätta sig, ställa sig eller lägga sig ( Som bestäms tävlingsdagen och det  är visst lika för varje ekipage ) för att därefter dirigeras antingen åt vänster eller höger till en apport som då ligger ca 5 meter framför ett vanligt lydnadshinder ( som det är på ena sidan ) eller ett agilityhinder ( Höger eller vänster lottas för varje ekipage ) och efter gripandet av rätt apport är det sen bara att hoppa över hindret framför och sätta full sula hem till sin förare ...


Plättlätt va ;-) men både min matte och Ztellas matte verkar gilla det här nya momentet !!


Hej hopp !

// Lizzie   


PS Nästa vecka ska den där Blondie få börja på en " NoseWorketta" ...  Visst är det orättvist .... DS


PSS eller nåt ... Lägger in en bild på hur det kan se ut dagen efter att vi jobbat som vakthundar i huset om matte och husse t ex varit på bio, eller nåt annat tvåbensnöje som inte vi får följa med på ...  åh då är det väl inte konstigt om man är lite grann dan efter då ... om man säger sååå ...    DS


 

Av Lizzie - 22 januari 2016 19:37

I dag firar Lilla Knasan sin niomånadersdag .... och ska man sammanfatta de sju månader hon tillbringat hos oss, så kan man väl säga att det antagligen finns en anledning till att hon fortfarande inte fått nåt annat "namn" och att det kanske beror på att hon faktiskt är lite knasig men faktiskt lite charmig oxå ( men säg för sjutton inte det till henne ,,, för då blir hon säker störig oxå ... och det räcker bra som det är   !!


Förresten påstår matte att om liten fröken varit en kille så hade "namnet" Pajas varit klockrent ... 

Så här oskyldigt söt och snäll såg hon iaf ut den dan hon flyttade hit ...  Tänk vad skenet kan bedra !!


   Lite har hon väl iaf folkat till sig om man säger sååå ... med betoning på lite ..men hennes små ben rör sig ofta snabbare än hennes hjärnkontor hinner med att registrera ..   eller så är det ofta lunch eller fikarast på just det kontoret...  

Jaja, säger matte och hoppas nog att den lilla ska folka till sig väldigt mycket mera när hon blir lite äldre, men frågar ni mej så tycker nog jag att det handlar om bristande impulskontroll ... Så det så !!


Häromdan var det förresten dax igen för den upptrappade "vakthunden" att larma om att det var nåt väldigt farligt gods som placerats i överst i trappan ... och då kunde iaf både matte och jag räkna ut att det inte var nåt som hon såg ute på gatan ....

 

Vad det var som var såååå farligt ...

Jo, husse skulle iväg på nåt rep med storbandet tror jag det var, och han hade ställt sin portfölj med noter överst i trappen .. med påföljd att även husse fick sig en rejäl utskällning innan hon upptäckte att han inte var nån farlig främling som tagit sig in olovandes


Hon är faktiskt himla lustig eftersom stora vidunder som både kan se läskiga ut och dessutom låta rätt mycket när de passerar precis förbi vårt staket, för det bryr hon sig inte ett skvatt om ...


En liknande sak hände höromdan när ett annat vidunder blockerade hela vägen ( när vi ute på prommis ) och lät som sjutton, men näe nema problema, fast ca 50 meter längre bort låg en övergiven blå barnplastpulka på vägen, och se den var urläskig ... Såna ska varken passeras och ännu mindre undersökas ifall det ev skulle ligga nån bomb gömd under eller så, utan på med skygglapparna bara ...


    


Nåt som däremot är jättejätteskoj beträffande lilla fröken,  är att hon nu lite fått "prova på" där med att använda sin näsa lite mer specifikt om man säger sååå, och inte bara som vanligt lägga sin lilla näsa i blöt .

Nu har visst matte bara testat lite grann, men jag hörde att hon sa Knasan varit riktigt duktig !!  


Så duktig att matte tom lät henne bara för skojs skull även få testa både ett enkelt rumssök inne och fordonssök utomhus ( På min Laban då   som står ute i carporten   ) och nu är visst lilla fröken även anmäld till en "NoseWorkEtta" och lycka till med markeringarna säger jag bara    ...... för jag ser precis samma tendenser som hos mej ... nämligen att är matte minsta lilla sen i svängarna så kan man "svänga sina lurviga " och lixom peka med hela tassen på den gömda doften ... 

Om man inte försöker köra nosdutt förstås, och inget av dom två alternativen finns med på mattes önskelista beträffande just markeringar   !!


Både "Månadsfyllebarnet" och jag fick iaf varsitt jättesmarrigt märgben ( modell väldigt mycket större  ) att festa på igår  och sånt uppskattas av oss båda fyrbeningarn minsann !!!



Tack och Hej Leverpastej !!

// Lizzie   


PS Lova att inte berätta för någon .... men även jag tycker att den lilla Knasan är rätt charmig ibland ... 

och den här bilden på henne rejsandes i rimfrost tog "vi" i Nyårshelgen  DS

 

Av Lizzie - 21 januari 2016 14:34

antar jag att han den där Kungen av Snö tyckte när han under nyårshelgen lassade ner en himla massa snö och kyla med för den delen ...   

I vanlig ordning ville ju jag ha "stenkoll" på läget redan första dan det kommit ner lite mera vitt och ffa mycket kyla ( Brrr ) och kolla in både att jag har fått rimfrost i skägget och hur jag fixar att alls hålla mej kvar på stenen i nedåtsitt    det undrar iaf jag !!

 

Jag har ju alltid ända sen första gången jag fick bekanta mej med den vita varan verkligen varit en snöälskare av stora mått,  och jag kan väl säga att matte ( och husse med såklart ... ) än i dag minns min första snökontakt ( november 2004 ) när jag fem månader gammal hade uppträtt ungefär som om nån skulle ha fajtats med en storgädda som wobblade på kroken ( Husses beskrivning  ... ) så kvällskissningen hade dragit ut såååå mycket på tiden att matte hade börjat undra om det hade hänt nåt ....   

Åh ja, det som hade var ju att jag verkligen hade haft supersuperkul i snön !!!


Lilla KnasFian verkar iaf vara precis lika förtjust som jag i det här med "snölek" så lite fuskrapport var såklart inte fel, och jag måste tyvärr erkänna att jag har fullt sjå att inte bli "akterseglad" av den lilla numera  ...   men så här såg det ut vid ett tillfälle när matte fotade oss på väg till hennes " station " .. men jag tror att ni måste titta noga för att se att det nog nästan måste till målfoto för att skilja oss åt i tid den gången !!

 

Husse kan använda det gängse kommandoordet Marsch för att sända oss till matte , men precis som när jag var ny i gemet så blev "kommandoordet"  ett tag "Vissla" i ställer för ett marschkommando från matte tillbaka till husse.  

Det kom sig av att matte i börja fick ropa till husse att han just skulle  vissla för att få uppmärksamheten riktad på sig, men efter ett tag brukar polletten trilla ner att det inte handlar om inkallning utan att man ska springa flera sträckor.


Men som sagt : Kolla in stilen på den där lilla Knasan   

Det är inte ens ett upp och ett i minne, utan det är verkligen lurarna uppåt sträck !!!

Hörbarhet nolla kan iaf uppstå ibland .... *harkl*

 


Hej hopp !!


// Lizzie   





Av Lizzie - 20 januari 2016 15:30

 kan man lugnt säga att den lilla Knasan tar sig fram, och eftersom det här med att skriva ikapp mest skulle handla om just hennes intåg i flocken så tar jag väl och bjuder på några rader till om henne då ...   

Matte fick ju tidigt en förfrågan om hon ville vara med på en tvådagars lydnadsträning med " Valpligan" hos Svartbergarna :-) och visserligen påstår matte att jag mina elva och ett halvt år till trots fortfarande är ganska ung till sinnet   men det är ju inte samma som att jag fick följa med på dom dagarna ...   


Att lilla Knasan även i det sammanhanget skulle mer eller mindre flyga fram är jag ju inte heller förvånad över , men så här hade det t ex  tydligen sett ut när det rutiga momentet skulle påbörjas, och intensiteten verkar det ju iaf inte vara nåt fel på .. och vad jag förstod på matte så hade det tydligen varit två väldigt trivsamma dagar med Niina som kursledare !!


 


Förstår inte,  men den här hösten lixom bara försvann, och att sen han den där Bore inte alls var på alerten i år beträffande att leverera den vita varan gjorde väl kanske inte att det blev så mycket fotat med riktiga kameran varken i november eller december ( ja förutom att matte uppenbarligen hade haft den med till Skojhallen då ( Svartbergarnas träningshall ) plus en bild tagen på när KnasFian praktiserar " fältsök " på sitt alldeles egna lilla sätt då, och håll med om det mer liknar ett harsprång än springer som springer   

 

Apropå fältsök så vet jag att matte tyckte att jag gick fram ( ja rejsade då ... ) som en vindrutetorkare i markerna när jag fick vara lössläppt unghund , men några såna tendenser har nog varken matte eller jag sett än iaf hos liten fröken KnasFia ..    men på sätt och vis kanske hon  har försökt gära nån underlig koppling till sitt reggade namn, som alltså är Rowntree Just My Style ... för nog är stilen lite udda ... 


Nä inte ens nån fin vit snö till jul lyckades den där sjuttons Bore leverera, så det där med att försöka göra nya fina julkort bidde det sisiådär med ...

Mer än så här täckte inte vita varan marken under julhelgen ....  ( Det skulle ju senare komma att visa sig att snöleveransen nog var beställd men väldigt mycket försenad .....     för sen kom ju både snö och kyla så det räckte och blev över kan man väl säga, om man nu ska gå händelserna i förväg   )

 


Så här ynka lite fick vi iaf nöja oss med under hela julhelgen ... men jaja, nåt litet julkort tror jag visst att matte fick till, men jag hittar inte till den sidan heller ....


Hej hopp !!

// Lizzie   


PS jag måste ju förresten bara visa en annan bild som matte tydligen hade lagt ut på FB, men jag råkade få syn på den iaf ( smygkikade lite bara ... *host* ) och det lustiga ( eller inte ... ) är att matte hade tydligen hade mixat två bilder på Lilla Knasan ( tagna med bara några sekunder emellan med riktiga kameran ) och såvitt jag förstår så hade dom som kikat på bilden trott att jag var den vänstra jycken på bilden, men eftersom texten är ESS på språng så kan ju det gälla både ental och flertal ...    DS


 



Av Lizzie - 17 januari 2016 17:20

skulle nog det första bli att matte totalt måste ha glömt bort att hon faktiskt äger inte bara en utan faktiskt flera kameror ...   men av någon outgrundlig anledning finns det inte en enda vare sig bild eller filmsnutt i nån av dem, utan tydligen har matte varit för lat för att släpa med sig kameran ut ...   eller ens hämta den inne i huset för nån form av dokumentation av vare sig mej eller lilla KnasFian annat än på hennes lilla "nalle" som jag har precis lika mycket access till som till FB .... Alltså ingen ....   morr


( Rubriken hade iofs lika gärna kunnat vara " Fortsatt inskolning av liten KnasFia del IV   )


Jaja, det är nog iofs rätt enkelt att sammanfatta de två månaderna med att dom lixom bara försvann .. och att beträffande KnasFian så har hon fått fortsätta med att försöka hitta nån slags balans i tillvaron, och självklart ingick då bl a att jag skulle försöka dela med mej av mina kunskaper både när det gäller att ha "stenkoll" och beträffande vattenövningar, så hade hon ju redan i augusti mer eller mindra klarat av " Spanielsimborgarmärket"


Hon ska ju även lära sig att sas stå på egna tassar och inte alltid hänga mej i kjolarna, och vid ett sånt tillfälle ( när jag alltså var hemma och fick vila upp mej i lugn och ro ...   ) hade KnasFian och en av hennes polare som heter Alarik ( som för övrigt min kompis Erk är pappa till   ) verkligen ägnat sig åt både vattenlek och "herre på bryggan"   , och vem som hade avgått med segern där förtäljer inte historien, men liten fröken var iaf riktig lugn och ovanligt lite stökig resten av den kvällen ...   


Men ibland undrar jag ju hur i hela friden hon tänker den lilla madamen, för hon har ju redan från nästan första dan hos oss tagit trappen som sin älsklingsplats, där hon ligger och spanar på inte vet jag vad, men antagligen på två- och fyrbeningar som passerar på gatan utanför, och eftersom hon inte brukar "berätta" vad hon ser, utan bara ligger där fridfullt så är det ingen som brytt sig om hennes positionering.


Hon har ju även haft en del "konstigheter" för sig nästan ända sen hon flyttade in, typ prylar som hon tyckt sett konstiga ut, och när nåt skrämt henne så har hon haft lite svårt att avreagera , och ingen i vår flock har lixom fattat varför, men den här gången fick vi verkligen fundera över vad sjutton hon såg ... som var sååååå farligt   


Nu försökte ju jag plocka över några bilder från nallen till bloggen genom att göra ett "minicollage" och på den vänstraste bilden ser man en del av en tavla som föreställer en strandskata ( Målad av Jonas Nilsson ) och det tog jättelång tid innan matte till slut fattade att det var den fågeln som Knasan låg mitt i trappen och både morrade och skällde på ...   


Matte trodde ju såklart att liten fröken plötsligt fått för sig att gruffa på nån som passerade ute på gatan, och hade den lilla  börjat med det, så skulle det i så fall ha varit slut med både upp- och nertrappning ...


För iaf att sammanfatta september och oktober kan jag lugnt säga att sättet Knasan tar sig fram på i terrängen är det iaf inget fel på beträffande vare sig fart eller balans, så där blir det tumme upp från mej   !!


Har´e gott !!


// Lizzie   


 

Av Lizzie - 4 januari 2016 19:58

kan man väl säga var den gemensamma nämnaren för resten av sommaren 2015, som iofs inleddes rätt likt " Sommaren är kort, det mesta regnar bort " a la Thomas Ledin ..

( Alltså första sommaren för KnasFian i vår lilla flock .. )


Men om vi börjar i omvänd ordning så kan jag väl tycka den där lilla Knasan kartade på sig rätt bra på båten, så innan sommaren var över hade hon tom hunnit bli ganska störig .. och ja, jag lät henne hållas för jag tyckte att det var synd att plocka ner henne på jorden igen, i synnerhet som hon inte bara en gång ( utan rätt många gånger .. ) hade visat sig från en mindre tuff sida ...  ( Ja inte vad det gällde nya miljöer och olika typer av konstiga "underlag " att gå på,  utan det gällde mera typ prylar ...  ) så hon fick fortsätta att leka " herre på täppan " på båten ..


 

En av utflykterna gick till Furuvik, där vi både besökte vår uppfödare Ulla Larsson på Kennel Rowntree, och där KnasFian även blev lite tillklippt / friserad och sen fick busa runt med flera valpar !

Därefter styrde vi kosan mot Furuviksparken, och gissa om ögonen var stora som tefat på liten Knasa, för många av parkens djur hade hon ju inte ens sett på bild tidigare, så en liten paus att smälta en massa intryck var säkert inte fel, och jag behövde inte ens påpeka för husse eller matte att självklart ingår glassätande som en programpunkt när man är just på utflykt ..   !!


           För att återgå till det blöta elementet så måsta jag ju verkligen ge cred till KnasFian, för det tog inte lång tid att förklara hur hon skulle gå ( eller snarare simma ...   ) till väga för att kunna visa att hon faktiskt är en vattenapportör, och då måste jag ju erkänna att hon faktiskt tom slog mej på tassarna , ( fast det berodde iofs mest på att det var oktober månad när jag flyttade till matte och husse, så jag var närmare året innan jag sas fick hoppa i spat ... )

Det räckte i princip med att jag visade Knasan hur en vattenapportering går till, och sen bara fixade hon det ...  Surpprise surprise ...   

Hon fick först testa på grunt vatten några gånger innan det var dax för det verkliga EV-provet ( som ju är kast från land minst 15 meter på ... vatten, och inleverans minst 5 meter upp på land, och det enda som fortfarande saknas är ju en skytt ... men lite ska hon väl ha kvar att träna på inför nästa år ... )


Hur som helst så simmade liten fröken bra ( låg högt i vattnet ) inga som helst problem med att lokalisera apporten, bra grepp ... och för att slippa lämna av "dyrgripen" till matte, tog liten fröken en rätt besvärlig landstigning om man säger sååå  ... men hon fixade det ....


 

Efter att ha slitit mitt hår / päls för att få ordning på KnasFians vattenapportering ger jag ju nu upp, för det enda svar jag får är att det är fel format på videoklippet, och tydligen har inte matte samma kamera nu, som när jag senast skrev i bloggen, för nu står det bara MOV som "efternamn" och det går inte att ladda upp ...    medan det tidigare stod MVI .... MOV och för mej är ju det rena grekiskan ... och det värsta är att jag tror inte att matte är så mycket bättre på det " språket " heller .... så den lilla filmsnutten får nog ligga i träda tills vidare   !!



Har´e gott !!


// Lizzie   

Av Lizzie - 4 januari 2016 14:26

Gissa om jag kände mej som en riktig Nanny inte bara de första dagarna utan faktiskt även första veckorna, för snacka om att hänga i "kjolarna "    och jag kan väl inte direkt påstå att nöjet var på min sida; ja alltså ha en liten slyngelvalp hack i häl hela dagarna   !!  


 

Jaja, det lär finnas nåt som heter ta skeden i vacker tass ( eller nåt åt det hållet      ) åh det är ju faktiskt jag själv som tjatat om det här med kompis ... men det borde finnas gränser för hur såna där småglin får bete sig mot äldre damer   

En sak hade jag iaf i ett tidigt skede kollat rejält, och det var om skrället var stötsäkert, och det kan man väl lugnt säga att hon är/var, för ibland har jag väl lixom " kört över henne " men näe, nån pipsill är hon iaf inte !!


KnasFian hade väl inte varit hos oss men än en dryg vecka innan det var dax att kolla om hon skulle klara livet som sjöbuse, och allt vad som hör ihop med det, så fram med min gamla valpflytväst och i väg till DeciBelle ( Alltså båten ) för att testa lilla fröken .. 

Det är ju faktiskt en hel del som man både måste hålla koll på och även sköta som skeppshund tillika gast ombord .... och som bekant ska man böja i tid, det som småningom krokigt ska bli *s* !!


Sammanfattningsvis fick Knasan tummen upp beträffande det sjömässiga testet , och jag måste iaf medge att hon galant fixade att ta sig från den fasta bryggan ( på Klubbholmen ) över landgången till flytbryggan som den är förbunden med    


  


Har´e gott !!


// Lizzie   



Tillägg : Det där med att vara Lizzies " skugga " har KnasFian fortfarande inte upphört med, även om jag nu la mej i och gick händelserna lite i förväg beträffande " historien " om när valpskrället flyttade in   


// Lizziematten


 

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2016
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards