skulle nog det första bli att matte totalt måste ha glömt bort att hon faktiskt äger inte bara en utan faktiskt flera kameror ...   men av någon outgrundlig anledning finns det inte en enda vare sig bild eller filmsnutt i nån av dem, utan tydligen har matte varit för lat för att släpa med sig kameran ut ...   eller ens hämta den inne i huset för nån form av dokumentation av vare sig mej eller lilla KnasFian annat än på hennes lilla "nalle" som jag har precis lika mycket access till som till FB .... Alltså ingen ....   morr

( Rubriken hade iofs lika gärna kunnat vara " Fortsatt inskolning av liten KnasFia del IV   )

Jaja, det är nog iofs rätt enkelt att sammanfatta de två månaderna med att dom lixom bara försvann .. och att beträffande KnasFian så har hon fått fortsätta med att försöka hitta nån slags balans i tillvaron, och självklart ingick då bl a att jag skulle försöka dela med mej av mina kunskaper både när det gäller att ha "stenkoll" och beträffande vattenövningar, så hade hon ju redan i augusti mer eller mindra klarat av " Spanielsimborgarmärket"

Hon ska ju även lära sig att sas stå på egna tassar och inte alltid hänga mej i kjolarna, och vid ett sånt tillfälle ( när jag alltså var hemma och fick vila upp mej i lugn och ro ...   ) hade KnasFian och en av hennes polare som heter Alarik ( som för övrigt min kompis Erk är pappa till   ) verkligen ägnat sig åt både vattenlek och "herre på bryggan"   , och vem som hade avgått med segern där förtäljer inte historien, men liten fröken var iaf riktig lugn och ovanligt lite stökig resten av den kvällen ...   

Men ibland undrar jag ju hur i hela friden hon tänker den lilla madamen, för hon har ju redan från nästan första dan hos oss tagit trappen som sin älsklingsplats, där hon ligger och spanar på inte vet jag vad, men antagligen på två- och fyrbeningar som passerar på gatan utanför, och eftersom hon inte brukar "berätta" vad hon ser, utan bara ligger där fridfullt så är det ingen som brytt sig om hennes positionering.

Hon har ju även haft en del "konstigheter" för sig nästan ända sen hon flyttade in, typ prylar som hon tyckt sett konstiga ut, och när nåt skrämt henne så har hon haft lite svårt att avreagera , och ingen i vår flock har lixom fattat varför, men den här gången fick vi verkligen fundera över vad sjutton hon såg ... som var sååååå farligt   

Nu försökte ju jag plocka över några bilder från nallen till bloggen genom att göra ett "minicollage" och på den vänstraste bilden ser man en del av en tavla som föreställer en strandskata ( Målad av Jonas Nilsson ) och det tog jättelång tid innan matte till slut fattade att det var den fågeln som Knasan låg mitt i trappen och både morrade och skällde på ...   

Matte trodde ju såklart att liten fröken plötsligt fått för sig att gruffa på nån som passerade ute på gatan, och hade den lilla  börjat med det, så skulle det i så fall ha varit slut med både upp- och nertrappning ...

För iaf att sammanfatta september och oktober kan jag lugnt säga att sättet Knasan tar sig fram på i terrängen är det iaf inget fel på beträffande vare sig fart eller balans, så där blir det tumme upp från mej   !!

Har´e gott !!

// Lizzie